Tack
Jag vill bara passa på att tacka Er något otroligt mycket för att ni läst min fanficiton A Drop in the Ocean och att Ni funnit den intressant.
Varje dag när jag loggar in på blogg.se och ser hur besökar-kurvan går rätt uppåt bildas ett brett leende på mina läppar. Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är över att det gått så bra för min lilla blogg.
Tack för alla Era underbara kommentarer också. De har både hjälpt mig och fått mig att känna mig inspirerad och sugen på att skriva vidare.
Speciellt mycket kärlek till Er som läst alla kapitel och kommenterat på nästan alla. Ni syns, och Ni finns i mitt hjärta.
Några av Er har frågat om jag kommer börja skriva på något nytt och det är klart jag ska. Tyvärr kan det ta lite tid att faktiskt komma på en grund till en lyckad berättelse. Hoppas Ni har tålamod, det ska förhoppningsvis inte ta många dagar.
Har Ni några ideér? Finns det något speciellt just Du vill läsa om eller något som Du vill förmedla men vet inte hur och istället ger mig den äran att få göra det?
Skulle varit roligt om man kunde få in lite ideér på karaktärer också. Kanske Er själva? Kommentera i så fall lite kort om Ert utseende och hur just Du skulle beskriva en plats som får Er att känna välbehag, lycka, kärlek, som om det inte finns något att tänka på. Ge mig en bild på Er fristad.
Här är några av de underbara kommentarer jag fått av Er under berättelsens gång:
Cim:
Inspiration: ja.
Intressant: ja.
Berättartalang: ja.
Du har hela packet, det är jag som borde bocka och tacka för den fantastiska berättelsen. Jag gillar faktumet att Louis och Zayn (etc) inte fick så stor plats, väldigt många (ink jag) skriver stora femkantsdraman haha. Genom din berättelse har jag inte främst sett eller känt, jag har känt lukten av målarfärg och gräs. Hört ljudet av musikklassen på andra sidan väggen och det mjuka suset runt husknutarna. Din historia var bara... vacker. Jag ser fram emot vad du senare har på lut!
Julia:
JAG ÄLSKAR DET! det är jättegulligt att läsa om Elvira och Niall :')
Mikaela:
Åh! jag blir alltid så glad när jag ser att du har lagt upp ett nytt kapitel!
Och det är hur gulligt som helt att läsa om Niall och Elvira, de är supersöta tillsammans!
Längtar verkligen tills nästa kapitel, du skriver så otroligt bra! :'D xx
Lisa:
Asså, gash. Jag läste as mycket olika fanfics förr, alla var skit bra! Sen fick jag en "svacka", så jag läser knappt några nu, men jag såg denna fanfic på dayviews, och Vips, nu har jag läst 11 kapitel på 1,5 timmar! FYFAN vad bra den är! Välskriven, långa kapitel, ja, den har allt! Jag brukar desutom inte gilla den här typen an fanfics, alltså när killarna inte är med i ett band. Men seriöst. Världens bästa! Så också att den här novellen skulle va ca. 20 kapitel, såjag tvingar dig att göra en till fanfic efter den här! Asså, världenbästa
Ida:
jätte bra novell. gillar att det är en fanfic när de inte går i skolan, är väldigt svag för sådana ;)
fortsätt som du gör, du har redan en läsare som kommer stanna :D
Först och främst ska jag säga att jag är överlycklig över att du kommer skriva en till, jag vet vad jag kommer tänka på imorgon!
Jag tänkte precis skriva att jag har blont hår, men jag hat färgat det mörkbrunt haha. Till det råkade jag födas med blå ögon och en lång kropp. Jag är inte slank, men jag tränar och försöker hålla mig i form ändå. När jag mår bra ler jag, brett och ibland även med tänderna (tandkomplex), vid surt läge ser jag mest irriterad ut med rynkad panna och nervridna mungipor. Håret räcker ganska långt ner på ryggen och är tjockt, vilket är värdelöst vid håruppsättningar. Som person är jag väldigt ärlig och står upp för mig själv. Jag gillar att argumentera och skiter i vad andra tänker och tror om mig. I princip bryr jag mig bara om människor som får mig att må bra, resten = out of my life. Mode är jag väll ingen höjdare på, jag klär upp mig lite till fest men är förskräcklig med sminkborstar, därav aldrig smink även fast jag vill lära mig, haha. Mitt motto är uttalat av Lana Del Rey och lyder; believe in what you want to become.
Min fristad är överallt, jag kan finna lugn nästan överallt och se tjusningen med det. Men ett av mins absoluta favorirställen är sommartorpet nere i Roslagen. Det är tre hus som ligger på en stor tomt. I det största huset bor vi i familjen, det kallas simpelt huset och där doftar det grönsåpa, furu och yoghurt. Det är en liten altan med flätade utemöbler. Ovanför Huset ligger Mellangården, en rätt stor stuga som till 80% består av verktyg plus ett sovrum jag och min bästis erövrat. Här hör man alltid våra småbröder köra lådbil på berget utanför. Sist ut är Mormorstugan, den minsta av stugorna som tillhandahar en våningssäng mormor brukar sova i när hon är på besök. Längst sidan letar sig en altan, och där har jag en ateljé. Ena sidan är öppen och där växer tomater, rädisor och smärtor man kan småknapra på medan man målar med tre år gamla akvareller, hah. Knappt en kvarts gångväg till en brygga därifrån min bästa killkompis kan hämta mig med vattenskoter, och ta mig till hans familjs privatö. Lite närmare oss ligger ev vik med ett chockrosa dass och kungen halvnaken avmålad på väggen. Måsarna skriker.
Det är min fristad, om så väldigt lite om den. Just breath, find inspiration in the movement in silence.
Kan du typ inte skriva som en fortsättning på denna FF,som vad som hände efter dom va på lägret och hur det gick...om dom fortfarande va tillsammans eller hon bliv ihop med nån annan och vad som hände med madison!!
